Vi lever i en föränderlig och globaliserad värld. Flexibilitet och kundorientering behövs i såväl små som stora organisationer – men det är i de stora som den knepigaste komplexiteten finns. Nu råder det ingen brist på olika paketerade ramverk för hur större organisationer ska kunna bli mer agila. Vad som verkligen fungerar i praktiken är däremot en mer omdiskuterad fråga. Tobias Fors berättar varför vi på Citerus just nu är lite extra nyfikna på LeSS (Large Scale Scrum).

 

När jag själv först lärde mig om Scrum så var det på en kurs med Ken Schwaber som var med och utformade ramverket. Det här var i slutet av 2003 och en av de saker som stack ut för mig var att Ken faktiskt pratade om varför Scrum lessismorefungerade som det gjorde. Det var helt radikalt för mig. Som utvecklare hade jag förstås flera gånger blivit utsatt för (ja, jag vill välja det uttrycket) olika projektmetoder – men sällan hade någon tagit sig tid att motivera varför man skulle göra på ett visst sätt.

Vikten av att förstå varför

Under åren som har gått har jag fått lära mig att vi alla har olika drivkrafter. För mig är behovet att förstå motivationen bakom valda lösningar stark. Vissa är nöjda med att få ett recept och gå ut och följa det. Jag kan för all del gilla ett bra recept men jag är inte nöjd förrän jag förstår principerna bakom receptet.

Varför? Därför. Det är så jag är. Jag trivs inte med att göra saker utan att förstå varför jag gör dem. Jag har förstås massor av smarta sätt att rationalisera detta behov, men i slutändan handlar det om ett behov jag har. Skulle någon vilja ha mer rationella argument finns det förstås en massa sådana också:

  • När vi förstår varför vi jobbar som vi gör kan lättare ge förslag på förbättringar och själva se vad som passar och vad som inte passar
  • Motivationen går upp när vi förstår sammanhanget vi verkar i
  • Delaktigheten går upp när andra tar sig tid att förklara syftet bakom de vägval de gör

Less är ett ramverk

Att paketera arbetssätt är en knepig balansgång. Å ena sidan vill vi sprida goda erfarenheter så att fler kan dra nytta av de landvinningar som andra redan gjort. Å andra sidan vill vi undvika att pressa in lösningar som inte alls passar i vårt aktuella sammanhang.

Det är här tanken om ramverk kommer in i bilden. Scrum är ett ramverk. LeSS är också ett ramverk. Inte en projektmetod. Inte en utvecklingsmetod. Ett ramverk.

Jag brukar förklara skillnaden mellan projektmetod och ramverk med en metafor.

Tänk dig att du åker till ditt lokala lågprismöbelvaruhus för att köpa en bokhylla. När du monterar ihop hyllan reflekterar du över att den har tydliga ramar: ett översta hyllplan, en sockel i botten, två sidor, en baksida och så en liten fast monterad hylla på mitten. Med i paketet följer också några lösa hyllor som du kan sättal lite där du vill – men i allt väsentligt är ramarna för hyllan ganska bestämda i förväg.

Här är det viktiga: vad du väljer att ställa in i hyllan kan du inte gärna klandra möbelhandlaren för. Du har full frihet att ställa in det du vill i bokhyllan – och du tar också ansvar för att göra det.

På samma sätt är det med ramverk som Scrum och LeSS. Ramarna finns där och ger lite snabbare startsträcka och kanske lite trygghet; det hårda jobbet med att fylla dem med intelligenta beteenden och passande tekniker är fortfarande kvar – och det är ditt jobb att göra, inte ramverkets.

Börja med minimalt ramverk och fyll på gradvis

Craigs budskap med LeSS är att vi måste förvänta oss att göra hårt arbete för att få våra organisationer agila. Jag kan inte annat än hålla med – och precis som med Scrum så finns det både emotionella och rationella skäl för att gå ramverksvägen. En klient uttryckte det tydligast när han sa så här:

– Med vissa av de här Scaling-ramverken får jag inte samma positiva känsla som när jag först hörde om Scrum.

Jag reagerar på samma sätt. Som konsult och “förändringsartist” behöver jag alltid många verktyg i min verktygslåda. När RUP var på tapeteten lärde jag mig mer om det paketet. Det var intressant och givande, och det viktigaste jag snabbt lärde mig var att det som kallades RUP ute i organisationerna var väldigt långt från det skaparna av RUP beskrev i sina böcker.

Jag lärde mig också att det var både lättare och roligare att få resultat med en mer lättviktig approach – och på de grunderna har jag valt att fortsätta lära mig mer om hur vi kan lyckas med mjukvaruutveckling samtidigt som vi håller byråkratin minimal.

Det är lätt att lägga till och väldigt svårt att ta bort. Jag tror att en av anledningarna till att Rationals Unified Process fick sådana problem var att ramverket var tänkt att “skräddarsys ned”. Man började med en rejäl lunta med tänkabara roller, artefakter och ceremonier och förväntades från detta välja ut den delmängd som man verkligen behövde. Ställd inför det valet är det kanske helt förståeligt att många valde ut “lite” för mycket, och i slutänden landade med en metodbeskrivning som var allt annat än lättviktig. Trevlig för processansvariga som nu fick ett jobb att hålla efter alla nya regler – otrevligt för alla oss andra som faktiskt hade lösningar vi behövde leverera.

Scrum och LeSS börjar från ett annat håll. Vi börjar med ett så minimalt ramverk som vi tror att vi kan komma undan med – sedan fyller vi gradvis på med det som behövs i just vår kontext. Detta är naturligtvis också oerhört svårt och många organisationer faller i fällor som kan tyckas uppenbara – man glömmer till exempel bort att moderna utvecklarpraxis är en helt avgörande del i mixen. Sen händer det ändå att vi skyller på ramverket istället för att ta ansvar för vår egen brist på insikt och skicklighet. Människans förmåga att ducka för ansvar kan ibland tyckas oändlig.

Ändå tycker jag denna väg med minimalt ramverk är mycket mer hjälpsamt än tidigare tillvägagångssätt. Har vi något minimalt kan vi alltid lägga till fler moment allt eftersom vi upptäcker att de behövs. På så vis behåller vi flexibiliteten genom att inte introducera mer nyheter än nödvändigt. Dessutom kan vi engagera fler kollegor i organisationen i diskussionen kring arbetssättet, istället för att bara översteprästerna ska få tycka till.

Kanske får vi också ett mindre passionerat förhållande till delarna i vårt arbetssätt: har vi valt att lägga till något så kan vi också välja att ta bort det igen. Kanske är det lite lättare att backa i den situationen än när någon föreskrivit oss en viss “best practice” som “alla förväntas följa”.

Testa, utvärdera och agera

Craig Larman har varit med ett tag i mjukvarubranschen. Det betyder inte att jag tror att han sitter inne med en “silver bullet”. Det lyckligtvis inte Craig heller. Istället för att prata om best practice skriver Craig hellre om olika experiment som man kan pröva i sin organisation. Budskapet är tydligt: testa, utvärdera och agera därefter. Kan tyckas självklart – men är ack så svårt i praktiken. Ställ den som vill göra ett experiment bredvid någon som hävdar sig ha upptäckt vad “best practice” är så märker du att många organisationer är skruvade mot att föredra enkla svar, även på svåra frågor.

LeSS likheter med Scrum

Det sätt LeSS tar sig an förändring mot mer agilitet är med andra ord inte en kokboksapproach utan mycket mer en strukturell och kulturell förändring. På så vis är LeSS avsiktligt väldigt likt “vanlig Scrum”. LeSS är Scrum, helt enkelt.

Craig är också noga med att påpeka att råd nummer 1 när det gäller att utveckla mjukvara med många personer inblandade är: “Gör det inte”. Om jobbet går att göra med en mindre grupp erfarna personer är det förmodligen rätt väg att gå.

Men, bara för att man undviker att inbilla sig att det finns “bästa lösningar” som är giltiga i alla sammanhang så ska man ju inte drabbas av “not inventented here”-syndromet. Det finns ju mängder av kloka erfarenheter som andra gjort som vi kan utgå ifrån.

Craig Larmans böcker om att använda Scrum och Agile i stora organisationer är veritabla kolgruvor. Alltså, inte guldgruvor där man måste leta med ljus och lykta efter bytet – utan kolgruvor: var man än tar ett spadtag så får man ut en massa värdefullt material. Det är bara att slå upp en sida och börja läsa så står idéerna om vad vi kan pröva.

Lär dig mer om LeSS 

15 september bjuder vi in till mingelkväll med Open Space-format. Tema: Skala Agilt. Anmäl dig här. 

Den 4-6 november 2015 kommer Craig Larman till Sverige i Citerus regi. Craig kommer att köra sin 3-dagarsutbildning i storskalig lean, agile och Scrum med LeSS-ramverket. Missa inte denna unika chans att lära dig på djupet om hur du skapar agilitet i stora organisationer.

Se kortfilm om LeSS och läs mer om kursen